Man pratar otroligt mycket om hur mycket allt belastar hästen, man får inte rida si och så, man måste göra så, annars händer det osvosv. Det tar liksom aldrig slut,och alla har så otroligt delade åsikter om allt.

Nu har stormen avtagit lite, så nu ska jag försöka blogga som vanligt.

Alltså, härom dagen såg jag en travare med massor av märkesgrejer, kollar man på bloggar finns det travare med märkesgrejer där med. Och då menar jag inte ett schabrak, ett träns eller så, utan hela kitet.

Jag tycker att man ser alldeles för många ekipage där ryttaren är aaaalldeles för stor för hästen. Visst, någon centimeter spelar ingen roll, men det finns en gräns, och för vissa ser det ju helt galet ut, speciellt när hästen nästan inte bär upp någon längd alls.
Jag tycker att det är jätteviktigt att det ser harmoniskt ut, och det ser inte harmoniskt ut när fötterna är halvägs till knäna på hästen. Jag tycker inte heller att det är schysst mot hästen, visst kan man ha jättebra balans osv. Men alla tappar vi balansen ibland, och då hamnar ju även hästen i obalans och allt blir bara helt fel. Sedan så tycker jag även att det är pinsamt, jag skäms alltid lite åt ryttaren när jag ser ett ekipage där ryttaren är alldeles för stor.

Det är inte så många som tänker på detta, därför tänker jag ta upp det.

Varför är folk så hemlighetsfulla när det kommer till vad deras hästar har kostat? Jag ser verkligen ingen anledning till det.

Min kostade 35 000kr, inte så farligt om man jämför med vad andra köper hästar för <: Hon skulle nog varit dyrare om hon varit igångsatt ordentligt dock.

Vad håller den här ryttaren på med egentligen? Hur i helvete lyckas man få upp händerna så mycket? Hur håller hon tyglarna? Va? Usch, kan bara tänka mig hur det måste ryckt till i hästens mun.
Skräll att hon rider på pessoabett med. Känns som att alla som rider på pessoa struntar i hur det ser ut, bara de kommer runt banan superfort.
......... Eller?

Har ni tänkt på att det är väldigt sällan man avlar på lynne nu förtiden? Allt som gäller är prestation, men lynnet verkar inte spela någon alls roll.
Detta har lett till att vi har stirriga hästar som inte fungerar som en häst ska. Till skillnad från många andra raser har halvblod (och många andra tävlingshästar) inte kvar sina naturliga instinkter. Och det är ju något som är farligt, eftersom det inte går att förutse hästens beteende på samma sätt.

Ibland förstår jag mig inte på mitt halvblod alls. Hon är inte stirrig eller så, hon är bara konstig. Tex. Om man ska köra NH med henne så verkar det som hon inte förstår alls. Dock så är hon ändå väldigt mycket mer "normal" än många andra halvblod jag träffat. Och det tror jag beror lite på att hon gått på lösdrift och fått vara häst länge.

Allt är roligare med bilder, så slänger in en bild på Biscaya!

Fast jag vet inte, detta är bara spekulationer från min sida. Var tror ni?

Visste ni att tidelag inte är kriminaliserat? Det är alltså lagligt att ha sex med djur här i Sverige. Någon kan gå ut i hagen och förgripa sig på din häst. Helt lagligt. Det enda lagen säger är att djuret inte får ta skada av det, fysiskt.
I Danmark finns det till och med djurbordeller. Det är fan läskigt. Vad är det för människor som utsätter sina djur för sådant?

För det första så är det inte ens friskt att tända på djur, att vara pedofil är mer friskt, då tänder man i alla fall på sin egen art. Men ett djur? Det är verkligen något som inte står rätt till i huvudet på människor som tänder på det.
Och folk som knullar kattungar så att de dör, alltså. Hur kan man ens med?
För det andra så har fler människor avrättats i Sverige för tidelag, än vad folk avrättats för häxerier i Sverige. Förr var det alltså ett så allvarligt brott att man blev avrättad. Hur kan det gå från det till att vara helt lagligt?
Tidelag blev lagligt ungefär samtidigt som homosexualitet blev det.

Jag vill spy galla på varenda jävel som tänder på djur. Jag vill rada upp dem mot en vägg och skjuta dem som om de vore judar i Nazi-Tyskland. Ärligt talat så vill jag verkligen det. Precis som jag vill göra det med pedofiler och våldtäktsmän. Sådana människor (Eller det är fan inte människor, det är monster) ska antingen dö, eller spärras in på livstid.

Avslutar inlägget med en artikel om djurbordeller. Det är fan sjukt det här. Världen vi lever i är så otroligt sjuk.




(Här ska det vara en bild, men jag tar inte med den)

De har sex med djur

Danmark har inte bara billigt öl och vin. Landet har även liberala djurskyddslagar, som innebär att sexuellt umgänge med djur är tillåtet - så länge djuret inte lider. Den danska tidningen 24timer avslöjar nu en omfattande handel med djur på andra sidan Öresund.

Lång kö

Ryktet om landets toleranta lagstiftning lockar besökare från Tyskland, Sverige och Norge. Tidningen har via e-post och sms fått kontakt med flera samvetslösa djurägare som tillhandahåller djur mot betalning. En av djurägarna påstår att han har så många kunder att kalendern är fullbokad. Ägarna hävdar också att djuren är mycket erfarna och att de själva vill ha könsumgänge med människor.

Svenska kunder

Priset varierar mellan 500 och 1 000 danska kronor. - Pengarna går till lite halm till hingsten, säger en hästägare. Tidningen har också besökt en lantgård på norra Jylland som fungerar som djurbordell och lockar sexköpare från hela Nordeuropa. Det senaste halvåret har 26 kunder betalat 500 kronor vardera för att stilla sina lustar med islandshästen Max. - Vi trodde faktiskt inte att det fanns så många som ville ha sex med djur. Vi har haft många besökare från Köpenhamn, men även från Norge och Sverige, berättar ägaren för 24timer.

Dold kamera

Inför en dold kamera varnar mannen för att det 200 kilo tunga djuret kan krossa besökarnas tår under akten. Dessutom får kunden inte ha parfym. - Jag gör ingenting olagligt, försvarar han sig. Snart kan det dock bli ändring på den saken. Danska myndigheter överväger en lagskärpning och till hösten väntas landets djuretiska råd presentera ett förslag till hur det ska gå till. - Jag är skakad och överraskad. Det är både perverst och omoraliskt att människor tjänar pengar på djur på det här viset, säger den danske läkaren och djurrättskämpen Julie Fjeldborg till tidningen.

Länk till artikeln här

Det jag har markerat med fet stil är saker som berörde mig mest.
"Vill ha könsumgänge med människor"- "Kan krossa besökarnas tår under akten".
- Om hästen ville ha "könsumgänge" med människan så hade den väl ändå stått helt stilla? Min häst står i alla fall stilla när jag kliar henne i pannan, och det är något hon tycker är skönt och vill att jag ska göra. Borde inte då hästen stå still om den ni VILL vara med om detta? Och hur vet man att hästen vill vara med om det? En människa som utsätter sin häst för det har uppenbarligen inget medlidande och jag tvivlar på att dom varken bryr sig eller kan mycket om hästar. Hästar njuter inte av sex. Speciellt inte när EN MÄNNISKA har sex med dom i röven.

"Samvetslösa djurägare" - "Det är både perverst och omoraliskt att människor tjänar pengar på djur på det här viset".
- Det är precis vad det är. Människor som gör sånt här är samvetslösa, omoraliska och perversa.

Jag hatar midsommar. Det är helt klart den mest onödiga svenska högtiden. Dock så är typ alla svenska högtider ett skämt.

Och vad är grejen med att vi äter samma saker varje högtid? Potatis, sill, köttbullar, korv, osv. Usch. Jag äter dock bara potatis och någon sås till, eftersom jag är vegetarian. I år har min familj dock lagat vegetarisk buffé, så jag ska alldeles strax hem och äta. Jag är nämligen hos mormor just nu.

Jag har ridit på ridskola i i princip hela mitt liv, och ska jag vara ärlig så avskyr jag ridskolor. Visst, det är superbra att lära sig grunderna på en ridskola, men efter att man lärt sig det så lär man sig sällan något mer.
Jag har ridit (slutade denna terminen) på ridskola i 13år, och ridit privat till och från, och ridit privat regelbundet de senaste fyra åren. Och jag har lärt mig så otroligt mycket mer på fyra år som privatryttare, än vad jag lärt mig under mina 13år som ridskoleryttare. Så slösa inte bort din tid på ridskolan, hitta dig en medryttarhäst, och när du känner dig redo så kan du gå över till foderhäst, eller egen häst.

Jag vet inte varför man inte lär sig något, men jag tror att det finns ett flertal faktorer som spelar roll.

1. Att det kommer nya till gruppen hela tiden.
Stup i kvarten börjar det nya i ens grupp, den ena kunnigare än den andre, men oftast så brukade det sluta med att den nya inte kunde dte man höll på med, så man fick böra om från början.

2. Ridläraren.
Många ridskolor har inga "riktiga" tränare. Finns det ens någon ridskola som haft en ridlärare som är mer än C-tränare? Jag tror inte det i alla fall, och jag har verkligen aldrig varit med om det. Även om ridlärarna oftast är bra med nybörjare och mindre kunniga så behöver man rida för en "bättre" tränare för att kunna utvecklas.

3. Man rider sällan.
Ridskoleryttare rider max två gånger i veckan, oftast en. Ju mer man rider, desto duktigare blir man!

4. Hästarna.
På det ridskolor jag varit på så har dte känts som att hästarna är mer eller mindre självmordsbenägna. De flesta hästarna är sega och stela som plankor, och de gör absolut inte mer än de måste.
Dock så är det inte konstigt att hästarna blir såhär, gå två till tre lektioner per dag, stå ut med massa spring, ungar som bankar i sidorna, endast vara ute kortare stunder osv. Jag skulle nog med bli avtrubbad efter ett tag.

Rider ni på ridskola?

Det finns två bett jag _aldrig någonsin_ skulle sätta i min hästs mun. Och det är;
1. Pessoat.
och;
2. Vanligt två-delat

Kan börja med pessoat:
De flesta vet nog redan hur ett pessoa fungerar. Och ändå fortsätter folk att rida på det. I mina ögon är det djurplågeri. Hade jag ridit på ett pessoa, och sedan fått reda på det jag vet nu, hade jag bytt bett direkt. Hur kan ni fortsätta rida på det när ni vet hur det fungerar? Det är helt vidrigt och tragiskt att ni behandlar era hästar så.
Och för er som inte vet hur pessoat fungerar;
Eftersom tygeln sitter långt ner, och sidostycket högt upp, så ger bettet hästen dubbla signaler, att den ska dra ner huvudet, och dra upp huvudet på samma gång, alltså kommer din häst antagligen gå innanför lodplanet, och då är formen felaktig.
Hästen knäpper då av i nacken, och det leder till spänningar i rygg och nacke, som sedan kan leda till skador.
Du kan heller aldrig ge din häst eftergift, så länge du inte ger hästen långa tyglar. Tänk då när du hoppar och ska ge hästen eftergift över hindret?

Bett som tex. pelham hade fungerat likadant, om det inte haft en kedja. Därför tycker jag att man hellre ska rida på ett babypelham, istället för ett pessoa.
Pessoa: Hisseffekt
Pelham: Hävstångseffekt

Vad var det jag sa? Innanför hand. (Och hur rider ryttaren egentligen? Hälarna rakt upp, händerna alldeles för långt ner och brett isär? Skäms)

Ja, ni ser ju hur det fungerar. Och kan tillägga att hästar som rids på pessoabett ofta får låååånga mungipor.

 

Och ang. det tvådelade:
Två delade bett är egentligen de mest oskarpa betten man kan ha, MEN, när man drar i tyglarna, så böjer sig bettet, så att det trycker i gommen på hästen. Aj.
Och vad gör hästen då? Jo, den gapar. Och vad gör vi när hästen gapar? Vi sätter på den en snokrem, eller ett aachen, så att hästen inte kan gapa. Så då får den gå runt och ha ett tryck i gommen konstant. Och man kan ju tänka sig hur ont dte måste göra.



Sedan rider jag alltid efter "ju mindre krims krams, desto bättre". En duktig ryttare behöver väl inte en massa skarpa bett och hjälptyglar? Borde inte behöva i alla fall.
Dock, jag är ju väldigt liten/kort, jag har alltså i princip inget att sitta tillbaka med när jag rider stor häst, så rider jag en stark och pigg häst rider jag hellre med ett pelham, än riskerar att den sticker och blir okontrollerbar.

Ett tips till er med starka hästar; Ställ er upp när ni bromsar, man får mer kraft då!

Fy vad jag blir trött på alla som går och oroar sig över att deras hästar ska skada sig fysiskt, och sedan inte bryr sig om hur de mår psykiskt.
Jag tycker att det är lika viktigt att hästen mår bra psykist som fysiskt, och jag är otoligt noga med att Biscaya och Krabat får leva ett så naturligt hästliv som möjligt. Att helt enkelt låta dem få vara hästar.

1. Utevistelse.
Bäst av allt är egentligen lösdrift, men lösdrift är oftast väldigt krångligt för oss människor. Så känner man att det inte passar en är så mycket utevistelse som möjligt är helt klart det bästa, jag personligen tycker att hästen ska vara ute större delen av dygnet. Oavsett väder. Visste ni till exempel att det finns studier som visar att den enda anledningen till att hästarna vill komma in till stallet är för att de förknippar stallet med mat?
2. Hagar.
Självklart ska även hagarna vara så pass stora att hästarna har möjlighet att gå, leka och vara häst. En vildhäst går ungefär en mil om dagen. Och visste ni att skador läker fortast om hästen får röra sig? Förvånad? Det blev jag med, men så är det i alla fall!
Gräshage är dessutom en självklarhet för mig. Skulle aldrig sätta min häst i en sand eller en grushage. Har man en häst som lätt får fång kan man släppa den i en hage med mindre bete, eller sätta på en munkorg, det är helt klart bättre alternativ än att släppa hästen i en hage med sand, dels för att de kan få sandkolik, och dels för att de inte har något att göra i sådana hagar, och dels för att hästen är gjord för att beta. Vildhästar spenderar 80% av dygnet till att äta.
3. Hästkompisar.
Jag skulle aldrig sätta min häst ensam i en hage. Aldrig någonsin. Hästar är flockdjur, vare sig vi vill det eller inte. Det är otroligt viktigt att hästarna kan leka med varandra och röra vid varandra. Många säger att "nej, min häst kan inte gå med andra hästar, han är bara elak mot de andra", men ja, inte så konstigt att hästen är "elak" mot andra hästar när den inte fått chansen att lära sig hur den ska bete sig? Hästar som får gå själva mår oftast väldigt dåligt psykist, även om det inte märks.
Jag ska ta ett exempel från stallet där Biscaya står.
Där finns det en häst som heter Eloge. Han går alldeles själv, och han får inte vara ute alls länge, trots att han skulle kunna få gå med både andra hästar och vara ute länge. Av någon anledning så tycker hans ägare att han inte förtjänar något av det.
En dag gick Eloge i hagen bredvid Biscaya och Krabats, det är tre hagar bredvid varandra, och i slutet av alla hagar ligger en damm, där hästarna kan dricka osv. Men en dag blev Eloge väldigt, väldigt sällskapsjuk. Och vet ni vad han gjorde? Han simmade över till hagen där Krabat var. Gissa om jag blev chockad när jag upptäckte att Eloge var i hans hage, trots att staketet var helt.
Jag kan även tillägga att Eloge är en häst som inte står still, och jag hör ofta hans ägare skälla på honom. Jag tror att han är sådan för att han är frustrerad, inte för att han är ouppfostrad som andra tror. Tyvärr så finns det inget jag kan göra åt det, men denna händelsen visar verkligen hur viktigt dte är med andra hästar.
4. Stimulans.
Hästar behöver stimuleras för att må bra, annars blir de lätt frustrerade och drar på sig olater. Med stimulans menar jag alla sorters träning, ridning, körning, longering, NH osv. Och varierad träning vill de ha! Regelbunden och varierad träning är alltså även det en faktor som krävs för att din häst ska må bra psykiskt.
5. Mat.
Energimässigt så överutfodrar vi våra hästar. Istället för att ge mer havre, ge mer hö! Hästar vill heller inte vara utan mat längre än fyra timmar, men vad vi gör, är att vi ger våra hästar kvällsfoder vid typ 8, 9 och sedan går dom utan mat tills sex, sju nästa dag. Och självklart kan man inte göra så mycket åt detta såvida man inte har hästar som har fri tillgång till hö/hösilage/osv. Men har man möjligheten så ska man kvällsfodra så sent som möjligt tycker jag!

På Axevalla travbana står de flesta hästarna i sand eller grushagar, själva.

Jag kan ju tillägga att det självklart finns undantag inom allt. Men det är väldigt, väldigt få. Så tänk efter inann ni släpper ut er häst helt själv i en grushage.

Tänkte ta och tipsa om ett par bloggar.

1. showjumper, den första bloggen jag började läsa, och den är fortfarande min absoluta favoritblogg. Tycker att hon har fina bilder, fina hästar och älskar när hon har 'horse quote'-inlägg. Hennes blogg är mer orginell och det är helt klart något som uppskattas.

2. tävlingsryttaren, ytterligare en superfin blogg, Hon skriver så bra att det känns som att man känner hennes hästar, och dessutom så är dom otroligt fina. Mycket bilder, mycket text, och mycket videos, så man blir aldrig uttråkad när man läser hennes blogg.

3. internationalshowjumping, denna bloggen påminner mycket om den första, antagligen därför jag tycker om den. Hon ger massor av bra utrustningstips, och dessutom så säljer hon massor av märkesgrejer billigare än i affären, det kan man ju inte missa. Hade jag inte varit superfattig nu efter festivalen hade jag antagligen köpt massor av grejer ifrån henne. Hennes 'hästtänk' är dessutom väldigt likt mitt. Superbra!

4. johannasriddagbok, hon ger massor av tips på bra övningar, och det uppskattas otroligt mycket från min sida, eftersom jag är väldigt dålig på det här med att komma på nya övningar. Härliga bilder och mycket filmer!

5. lovicious, ibland blir det lite mycket hockey för min smak, men hon skriver bra, och hennes blogg är väldigt intressant att läsa. Hon har även riktigt fina priser i sina tävlingar!

Det finns en sak som jag aldrig kommer bli klok på. Och det är människor som spöar sina hästar efter att de vägrat på ett hinder.
En häst stannar inte utan anledning, och väldigt ofta beror det på ryttaren. Ryttaren ska sitta tyst som en mus de sista galoppsrången fram mot hindret, trots detta så envisas vissa med att börja trilskas ändå. Men det kan även bero på andra saker än ryttaren, tex. att den har ont, att den missbedömt avståndet osv. Och själv så vill jag hellre att min häst stannar om den har ont, om jag stör den eller om den/jag missbedömt avståndet. Speciellt om fallet är så att det är jag som stör den, då kan jag förhoppningsvis lära mig något från det. Jag vänder hästen, fattar galopp och kommer igen helt enkelt. Svårare än så är det inte.

Dock, så finns det vissa ryttare som smäller till sina hästar med spöt efter att hästen vägrat. (Detta kan ni knappast undgått att se)
Och jag förstår verkligen inte varför. Som jag nämnde ovanför, en häst stannar inte utan anledning, och jag tycker verkligen inte att hästen förtjänar ett slag när den visat att något var fel. Er häst är er vän, mer ryttare borde behandla sin häst efter det också.

Sorry för dålig bild, men den är printad från den här videon. Som jag tycker att ni borde se, innan ni spöar er häst. I de flesta av fallen så syns det väl att det är ryttarens fel.


Fy skäms säger jag bara.

Jag tror att jag är en av de få som faktiskt är emot importhästar. Eller ja, inte emot. Men jag tycker att importen ska minskas.

Detta tycker jag för att många hästar från tex. Tyskland, och framför allt Holland nu när Totillas blivit så känd, blir sönderridna. Det pågår så otroligt mycket fusk, många hästar drabbas av kotledsinflamation, och sedan ger man dem smärtstillande när någon ska komma och provrida, och sedan när man kommer hem med hästen håller den någon månad och sedan har det skitit sig. Så får man döma ut hästen och sälja de billigt.
Ett exempel på en sådan häst är ett av min stallägares avelston. Ett superfint sto, på bara 8år, hon hade alltså en massa tävlingsår framför sig. Men ja, hon drabbades av kotledsinflamation och får nu gå som avelsto istället. Galet synd, med tanke på hennes ålder och kapacitet.

Sedan kommer självklart den långa transporten. Transporter är oftast väldigt stressande för djuren, även om de är vana. Och en sådan lång väg med, det är helt tokigt. Vissa stannar inte ens på vägen och låter hästen sträcka på benen och vila ordentligt.

Och till sist: Det drabbar våra svenska uppfödare. För jo, nu när importhästar är på tapeten så vill ingen ha våra fina svenska hästar längre. Och det tycker jag är otroligt synd, han som har stallet jag har Biscaya i har världens finaste hästar, supergångarter på allihopa, och hoppar fint gör dom med, men istället för att köpa från honom så åker man utomlands och köper en häst. Så onödigt. Duger inte svenska hästar längre, eller vad är grejen?




Och nu kanske det låter som att jag är superemot importhästar. Men det är jag inte. Jag tycker bara att det är otroligt löjligt att man åker utomlands och köper en häst, när man kan hitta en precis lika fin här i Sverige.
Så om någon av de ganska få (typ 10-20pers/dag) som läser min blogg sitter med en häst som de importerat, så får du mer än gärna berätta varför du valde att importera en häst!