Alltså. Dte gick halvdant idag (men det kan ju inte alltid gå bra!) Inte för att det var hästen det var fel på, utan jag pressar mig själv så att jag blir spänd och stel emellanåt. Och idag var dte ganska rörigt då vi var flera hästar i ridhuset, så spände jag mig, och självklart blir ju Biscaya då lite trippig och ofokuserad. Hon var typ överallt förutom mellan hand och skänkel kändes det som. Det gick inte heller att öka eller minska, utan drev man för att öka blev det högre gångart och tog man i henne för att minska blev det en avsaktning. Men dte lossnade lite sedan.
Joggade fram ganska ordentligt, mycket halter som vanligt, lossnade fint och bjöd på helt okej, så fort en annan häst kom nära dog hon lite dock. Hon tappar liksom koncentrationen.
När de andra började avsluta bestämde jag mig för att galoppera på ordentligt. Inte bara en långsida eller så liksom.
Utan Anna hade jag nog inte vågat, men hon har ju följt mig sedan jag var 12år, så hon vet vad jag kan och jag litar på henne. Anna skulle liksom aldrig säga att jag skulle göra något om hon inte var helt säker på att jag klarade det.
Högergaloppen gick fint. Minns inte ens senaste gången jag galopperade ett helt varv, hon bröt liksom inte ens av, utan bara flöt på trots att jag höll lite mycket i henne eftersom jag fortfarande är osäker i galoppen.
Sedan bytte vi till vänster varv, och även om hon inte tog vänster galoppen så var det väldigt nära ett par gånger. Nu får jag helt enkelt göra som jag gjorde med högergaloppen; nöta fattningar tills poletten ramlar ner i huvudet på henne.