Min mammas häst Krabat kommer att få åka iväg till någon snäll på foder ett tag nu. Det hela är väldigt komplicerat, men ska försöka förklara lite kort.
Pappa gick bort sommaren 10. Min mamma har alltså varit ensamstående sedan dess. Min mamma har alltså varit själv med två hästar och ett hus som behöver renoveras. Ett par månader efter pappas bortgång insåg jag att jag inte längre klarade av att bo hemma. Det resulterade i att jag bodde hos min mormor. Men min mormor har dåligt med pengar och bor i en etta med tre hundar. Jag sov alltså på soffan. Det var inte hållbart, så för cirkus en månad sedan flyttade jag till egen lägenhet.
Vilken människa som helst förstår ju att det inte är en hållbar situation för en ensamstående mamma. Därför har hon nu bestämt sig för att Krabat måste bort, så att ekonomin går runt. Jag kommer att betala så mycket jag kan på Biscaya efter att jag fyllt 18, men självklart har jag inte råd med en hel häst och lägenhet själv.
Så ja, för att underlätta det hela kommer Krabat att få åka iväg, i ungefär ett-två år skulle jag tro. Jag måste nämligen komma in på högskolan, för efter det kommer jag att kunna betala hela min häst och antagligen lägenheten själv. Så då kommer mamma att ha råd med Krabat. Förhoppningsvis kommer hans nuvarande medryttare att ta honom på foder. Mamma och Jenny ska prata imorgon, så jag håller er uppdaterade!

Kommer självklart att sakna honom. Och ännu tråkigare är det med tanke på att Biscaya och Krabat är väldigt fästa vid varandra. Han har dessutom börjat bli så himla fin nu, problemen vi haft har vi jobbat bort nästan helt nu. Fan alltså.

Jenny (nuvarande medryttaren och Krabat);

Åh, kommer sakna honom så himla mycket ):